Topp tur och på återseende

Sista dagen innan den långa resan till vår base camp i Hässelby tog vi en rejäl tur till toppen på Whistler Mountain. Det var en brant tur med bitvis mycket snö. Vi höll högt tempo och nådde toppen strax efter klockan 12. Himlen var klarblå och solen gassade. Det blev en värdig avslutning på vår resa i guldrushen 1898 års spår.

Välkommen att följa med på andra äventyr på http://www.b4adventures.se/.

Whistler Peak2Peak

På 1800 hundra meter är det fortfarande gott om snö och de flesta vandringsvägarna är fortfarande stängda. Vi tog därför bara en liten tur så dagens äventyr bestod snarare av resan upp. En av Whistlers senaste attraktioner är nämligen kabinbanan Peak2Peak. En sanslös resa mellan områdets två skidberg Blackcomb och Whistler Mountain. Liften är drygt fyra kilometer lång och eftersom den går över en dalgång är spannet mellan stolparna rekordlånga tre kilometer. Det är inget för höjdrädda då högsta höjden över marken är 436 meter!

Liften är spektakulär men öppnar ingen ny skidåkning. Den gör det dock möjligt att åka skidor på båda bergen samma dag, vilket har varit ett stort önskemål i området under lång tid. Att åka ner i dalen och upp på ett nytt berg var inget alternativ märkte även vi när vi säsongade här 2007. Möjligen är liften också något som kan locka upp mindre rörliga personer i bergen.

Whistler och MTB

Whistler är en ovanligt plats. Tillrättalagd och kommersialiserad skidort men ändå inte då vildmarken och naturen härskar alldeles strax utanför stadsgränsen. Det är inte ovanligt med björnar och andra vilda djur inne bland husen.

Liftburen mountainbike åkning är riktigt stort I Whistler. Det finns flera kilometer långa spår nerför bergen i alla svårighetsgrader. Lätta glidarspår till knallhårda störtlopp. Det finns två MTB skolor, flera parker för de som gillar att hoppa och studsa och så klart Boneyard Slopestyle Park. Namnet säger allt.

Under dagen har vi cyklat runt på de vindlande single tracksen runt Lost Lake. Även för x-country cykling finns det många spår att välja på. Det är väl gjorda spår av många av olika svårighetsgrader och kul för alla åldrar. Då vi har ett härligt högtryck med sol och 25 grader varmt håller sig björnarna och de andra djuren sig lugna i skuggan under granarna. Annars hade det ju kunnat bli riktigt spännande. Efter en hård dag på cykeln finns det såklart många afterbike ställen att släcka törsten på.

Whistler har nog inte växt så mycket trots årets OS. Vi kan dock uppleva att det har hänt mycket med Whistler som sommarort sedan vi var här första gången för femton år sedan. Man har verkligen lyckats få till en levande ort med mycket kul aktiviteter i bergen. Vi som spenderat mycket sommartid i Svenska vinterorter, som Åre, undrar varför man inte kan (eller vill?) göra samma sak.

Reflektioner och Whistler

På många sätt har vår resa i 1898 års guldrush varit en resa bakåt i tiden. Ju längre norrut vi kom ju mer upplevde vi hur natur och djur styrde över människorna i stället för tvärtom. Även om vi inte fick några djupare kontakter med befolkningen fick vi alla känslan av att det var områden där äldre värderingar rådde. Båtar och bilar var av äldre snitt. Många av samhällena bejakade fortfarande nybyggar- och guldgrävarandan. Kanadensarna verkar också ha hanterat frågan kring First Nations (Indianer, Eskimåer och Métis) på ett annat sätt än sina södra grannar och man ser First Nationskulturen levande överallt. På bilden ser man hur man i byn Morristown fortfarande fångar stora laxar med långskaftad håv.

Sedan vi lämnade Skagway i Alaska har vi nu förflyttat oss närmare 3000 kilometer genom Yukon och British Columbia till Whistler i Costal Mountain Range. Staden är mest känd för skidåkning i yttersta världsklass och för att delar av vinter OS 2010 genomfördes här. För oss känns det som en andra hemstad då vi tillbringade skidsäsongen 2007 här. De sista dagarna av vår resa tänkte vi vandra, cykla MTB och fiska i omgivningarna.

British Columbia och Hässelby

British Columbia är en provins på Kanadas västkust. Den är, till ytan, lite drygt dubbelt så stor som Sverige och det bor 4 miljoner människor här. Huvudstaden heter Victoria och ligger på Vancouver Island men den största och mest kända staden är Vancouver där det bor drygt 500.000 personer. På vintern är det mycket snö och kallt här men konstigt nog finns det flera platser där det ofta är 40 grader varmt på sommaren. I morgon kommer vi till och med passera ett område som klassas som öken.

Vi har under dagen besökt First Nations byn Hazelton (Hässelby!) med en massa coola totempålar. Vi sover i natt i staden Prince George men har nu högt tempo söderut genom British Columbia för att få några dagars äventyr i Costal Mountain range.

Svartbjörn och norra Brittish Columbia

Svartbjörnen är allätare och äter i huvudsak växter och insekter men även kadaver, mindre däggdjur, fåglar och ödlor. Den är mindre till storleken än vår brunbjörn och har en medellivslängd på 30 år. Det är alltid lika kul och spännande att se dem och de visar aldrig någon aggressivitet utan vaggar lugnt undan om man visar att man finns och pratar lugnt med dem. För säkerhets skull bär vi alltid med oss speciell pepparspray egentligen avsedd att användas vid en attack av den mer sällsynta och betydligt större Grizzlybjörnen.

Vi kör nu söderut på The Stewart-Cassiar highway i nordvästra Brittish Columbia. Den sträcker sig från Skeena River till Cassiar Mountains och erbjuder några av de mest fantastiska naturscenerierna i hela Nordamerika. Förutom ett, som vanligt, rikt djurliv längs vägen finns det vilda forsar, höga vattenfall, varma källor, djupa raviner, spektakulära glaciärer och kristallklara sjöar. I natt bor vi i gruvorten Stewarts gamla bordell, numera ombyggd till Hotell. Se karta här.

The Yukon - No shit!

Kanada består av tio provinser och tre territorier. Vi befinner oss längst västerut i Yukon som är det minsta territoriet. Yukons yta är dock större än Sverige fast det bor bara drygt 31.000 personer här varav 22.000 i huvudstaden Whitehorse. Kanadas högsta berg på närmare 6.000 meter ligger här och vildmarken är helt ofattbar stor. Speciellt som man har Alaska som västlig granne och Norra Kanadas territorier som östlig, respektive sydliga grannar. Man får verkligen respekt för de guldgrävare som kom hit i slutet av 1800 talet med den tidens utrustning. Guldrushen då var förövrigt den enda historiskt intressanta händelsen i området någonsin.

Oroliga över att folkmängden i Whitehorse ökat det senaste året ger den lokala tidningen Up here följande råd för att motverka den tilltagande softisikeringen..

”Build a house out of town, Wear moosehide and sealskin. Park your car in your yard. Pee by the highway. Take your dog to work. Smok’em if you’ve got’em. Say THE Yukon (What gutless bureaucrat dropped the THE) Jaywalk. Commute on your quad. Look people in the eye. Don’t shave – and ladies, that goes for you. Curse. Spit. Enter whitout knocking. Eat bannock, dry-meat and tea. Build campfires in your yard. Shop at the dump. Call the rest of the world “Outside”. Kill your cellphone. Kill your dinner. And stop acting like a goddamn southerner!”

Dagens djurspaning blev, som synes, en svart och en brun björn samtidigt!